torsdag, oktober 07, 2010

EVERT ADAMSSON OM "BÄSTA KUSKEN"


Evert Adamsson, mångårig ordförande i travjournalisternas förbund, delar ut pris till Johannes Frömming.
En av de verkligt stora profilerna på Örebro-travet är journalisten Evert Adamsson.
Som 84-åring är han numera bosatt i Laholm och kom ifjol (som 83-åring!) ut med romanen ”Musfällan”.
Evert var en duktig travkusk.
När bloggförfattaren körde sitt första lopp som 18-åring 1973 med hästen Go Go Girl (i ett s.k. journalistlopp på Årjäng) och blev hedersam tvåa var det Evert Adamsson med Riviera som vann loppet.
Det glädjer Evert mycket att än idag påpeka det!
Men det var ändå inte som kusk som Evert profilerade sig i första hand.
TIPPARE OCH SPELARE
Evert Adamsson var travredaktör på Nerikes Allehanda när det begav sig och en riktig vass travtippare. Han kombinerade det med att vara storspelare på V5 och satte själv mer än en ensam V5:a på Örebro-travet och kanske även på någon av de andra mellansvenska travbanorna.
Större kännare än Evert vad gäller de första decennierna på Örebro-travet finns inte och han har säkert följt med på sin gamla hemmabana även efter flytten härifrån på 70-talet, även om han själv tonar ner nivån på kunskaperna om nyare tider.
Efter lite tjat levererar Adamsson i alla fall sin topptrio vad avser ”Bästa kuskarna genom tiderna” på Örebro-travet.
TOPPTRION
1. Carl-Erik Lindblom
2. Sven Berggren
3. Rune Johansson.
Dessutom säger Evert så här:
”Namn som Per-Olof Gustafsson, Bengt Nilsson och
tvillingarna Knut och Olle Lindblom måste väl vara med på Topp 10? Sen trodde vi väl alla i början på 60-talet att Pelle Sundberg skulle bli den stjärna som lillebror Hans-Owe blev?”
STALL KLÖVER
Evert Adamsson var också hästägare och uppfödare. Som hästägare hade han den enkla men geniala pseudonymen ”Stall Klöver”. Undertecknad fick en gång äran att spurtvinna med Stall Klövers fina sto Fågelsång. Också det ett genialiskt namn, särskilt som Evert byggt sig en villa på Hjalmar Bergmans legendariska födelseplats, ”Fågelsångs-tomten” i exklusiva Hagalundsbacken i Örebro (efter ett lyckat inslag på toton?).
Annars var nog Vera Fibber (som Per Sundberg debutvann med) den häst som låg Evert varmast om hjärtat. Den bästa uppfödningen var med all säkerhet Bums Stuart, som blev segermaskin för Olle Lindqvist på Solvalla och internationell storloppsvinnare.
BÄCKIS
Klart att Evert Adamsson också har en historia om Bengt ”Bäckeforsarn” Andersson, som blivit den stora bloggsnackisen på tal om ”Bästa kusken”. Så här skriver Evert Adamsson om "Bäckis" som helt klart var en man som tog stor plats i den tidens lokala travsport:
”Hans! Såg att du efterlyste minnen av Bengt Andersson. Jag har ett par: Relationen mellan oss var nog en smula frostig, eftersom jag troligtvis hade haft någon syrlig kommentar till en konstig styrning då och då.
Allt förändrades en kväll på gamla Strömpis (hur jag nu kunde hamna där). Vi båda och ytterligare en framgångrik tränare (inga namn efter kl 11) träffades vid rouletten av alla ställen. Eftersom jag avskyr den formen av spel brydde jag mig inte om att en lokal hästägare (inga namn osv) konsekvent snodde mina
vinstmarker. Men Bengt märkte det och blev upprörd. Jag lyckades avstyra att killen hamnade i Svartån. Som kompensation erbjöd Bengt mig att köra Brigitte i ett presslopp på Sundbyholm. Det skulle inte förvåna mig om hon fortfarande skenar runt banan - det var det värsta jag varit med om. Men av ansiktsuttrycket att döma det roligaste Bengt varit med om. Han hade garanterat inte lirat.
Senare "bjöd" han mig på en vinnare - som inte vann.
Han körde Solex som megafavorit, och jag frågade vad han trodde om loppet.
"Det är väl ingen idé" sa han. "Vem tror du vinner om inte Solex gör det?"
Jag kunde tänka mig en konkurrent som jag inte minns namnet på. "Är det inte lika bra du spelar den då?" Jag gjorde så, och Bengt körde inte en meter förrän min 17-oddsare hoppade i sista kurvan. Då vann Solex till inget odds alls och Bäckis log glatt mot pressläktaren på hemvägen.
Sen kan jag dementera att Bäckis alltid vann när det var dags. En gång på Fornaboda satt han som en äggsjuk höna i sulkyn bakom Askepot. När det närmade sig start frågade han mig oroligt om jag sett (inga namn nu heller) och sen sa han: "Kan du spela Askepot åt mig?" Det kunde jag väl om det inte var för mycket. "Jag har 800 i bakfickan, ta dom." Eftersom jag hade min övervakare med mig lovade jag att fixa så liret kom in. Det gjorde däremot inte Askepot. När det var dags för utbetalning stod hon kvar och studsade i volten. Då hörde jag från publikplats: "Förbannade Bäckis, inte idag heller!"
Så gick det till förr. Hur gör ni idag?”